torsdag 12 september 2013

Läkarbesök

Jaha, så var det dags för läkarbesök... Supernervös för att han skulle tycka att jag tappat för lite i vikt.
Döm om min förvåning när han utbrister "bra jobbat" när han kommer in! Oj å jag som tycker jag borde ha gått ner fler kilo, men som han sa så kan jag inte tappa lika mycket som en person som har mer övervikt att plocka av. Därför varnade han mig också för att jag kommer att få kämpa mer för varje kilo men jag är beredd på det! Nu jäklar kör vi!

Operationen är verktyget som ska hjälpa mig att nå mitt mål. Jag vet att det inte kommer att bli lätt. Jag kommer garanterat ha ont och kanske må illa ha svårt att äta och dricka har jag dessutom otur så kommer jag få andra komplikationer. Men jag är redo att ta dom här riskerna för jag vill inte ha vikten som ett hinder längre! Och jo den hindrar mig i vissa situationer på ett sätt som ingen annan än jag själv kan förstå.

På facebook uppstod idag en diskussion om lägsta bmi för att få operation, Västervik har nämlig
en höjt den gränsen så hade jag sökt idag hade dom nekat mig operationen. Något som jag inte är helt övertygad om är rätt. Jag menar inte att dom ska låta "alla som vill" operera sig utan man måste göra en utvärdering från fall till fall.
Jag har kämpat med mi vikt sedan barnsben. Ibland hårdare ibland har det bara funnits i bakgrunden men problemet har alltid funnits där. Jag har problem med min hälsa som till viss del kan härledas till min övervikt, jag har ärftliga faktorer som också har med viktrelaterade sjukdomar att göra. Är det då rätt att neka mig operation för att det saknas kanske 10-12 kg fett på min kropp?
Jag har prova så många metoder utan att nå "normalvikt", viljan har funnits men jag har trots det inte lyckats. Tror ni det bara beror på lathet och dålig karaktär? Mmmm kanske... Eller så är kroppen så "sönderbantad" att den "vägrar" svara på bantningsmetoderna mer. Jag kan (kanske inte superlätt men) lätt gå ner 5kg men sen går jag upp dom plus 2 till. Vad gör det med kroppen och självförtroendet tror ni?

Jag är övertygad om att det finns många överviktiga i min ålder som känner igen sig i detta. Är det då rätt att neka dom chansen att äntligen nå normalvikt? En operation är inget lätt val. Det kommer att förändra hela livet! Jag är en riktig chokladgris -jag kanske aldrig mer kommer att kunna njuta av en smaskig chokladbit men jag är beredd att ta det. Jag älskar en smaskig räkmacka -jag kanske aldrig mer klarar äta en tekaka med massor av räkor, majonäs, ägg och allt annat guttit men jag är beredd att ta det för så viktigt är det för mig att gå ner i vikt.

Därför tycker jag det är bra att det är lång väntetid på operationen i stället. Jag har väntat nästan ett år och under den här tiden har jag hunnit fundera över om det här är rätt väg för mig.
Många på facebook tyckte att det var för lätt att få en operation och jag tycker då att det kan vara bättre att kanske ha tydligare information och kanske en betänketid kopplad till istället. Man ska hinna reflektera och tänka efter både två och tre gånger innan operationen genomförs. Det tror jag är viktigare än ett bmi.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar